OBESVARAD KÄRLEK

Jag och mamma var ute och gick promenad imorse i -22 grader! det var faktsikt härligt, men var tvungen att dra på mig termobrallorna för första gången i år :) Sen gick jag in och pluggade lite projekt, måste verkligen börja komma i gång nu. Har träning om en timme och sen blir det fest.



Idag är jag nere. Jag sa hejdå till M igår, för jag orkar inte mer. Jag orkar inte gå och tänka och längta efter honom. Han bryr sig helt klart inte ett dugg om mig, så jag måste försöka gå vidare. Allt han har sagt till mig är bara lögner och jag måste inse det. Men det är så svårt, jag önskar hela tiden att han menar det han sagt och att han kommer höra av sig snart. Men jag vet att han inte gör det, de enda gångerna han visar intresse för mig är när jag undviker och ignorerar honom. Det är så hans saknad kommer fram, men jag kan inte spela svår, det är inte min grej, jag klarar inte av att vara iskall. För jag tycker ju om honom. Men vad ska man göra när den man tycker om inte känner något tillbaka? Man träffar någon annan har mitt svar alltid varit på den frågan. Men jag har träffat så många andra på senaste tiden att jag mer har insett hur mycket jag saknar honom än insett att jag klarar mig bra utan honom. Jag vill inte ha någon annan, men ändå vill jag inte ha honom heller. Jag hatar det här, jag vill så gärna ha honom men på samma gång önskar jag att jag aldrig hade träffat honom. USCH OCH FY OCH BLÄ. Idag är jag nere, deppig och ledsen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0