Ni vet hur ont det gör när en nagel går av? Man blir helt förtvivlad dels för att det gör förbannat ont och dels för att nagel gick ju av, man har ju sparat ett tag för att få dom så långa som dom är. Idag hände mig något som aldrig hänt mig förut. Jag har långa naglar 24/7 och har aldrig sett det som ett problem (förutom under softboll högsäsongen) därför är jag ganska van med att naglar går av. Men mina naglar är hårda som sten och brukar endast gå av när jag har dåligt nagellack.

Idag DÄREMOT skulle jag ta upp en ask ur en av mina lådor, men tappar greppet och nageln går av, NAGELN böjs utåt. SMÄRTA. men inte bara smärta, utan blod, massor med blod. Det har aldrig hänt mig förut att naglen lossnar.  Jag skriker och springer ut till mamma och börjar hyperventilera. Min mamma som är van med att jag skriker när en nagel gått av, bryr sig inte särskillt mycket, tills hon ser allt blod.

In på toan, sölja tummen med kallt vatten, hyperventilera, allt börjar snurra, mamma försöker få mig att ta djupa andetag, känner hur jag börjar må illa, blir likblek i ansiktet, klarar inte att stå upp, sätter mig ner, mamma hämtar kudde och filt och lägger mina ben högt, Allt fortsätter att snurra, mamma lägger blöt handuk för mitt aniskte och hämtar is, Jag är svinkall, känner tårarna bränna ikapp med fingret.

Ja, där låg jag ett tag tills jag fått igång andningen igen. Älskar min mamma för att hon tar hand om mig. Tänk vad en liten nagel kan ställa till med. Kan inte heller ta bort nageln utan har tejpat fast den mot nagelbädden nu. Vet inte varför men mamma sa det. Funderar på hur jag ska göra framöver vet ju att det kommer sluta illa om jag inte klipper av tippen.

Det är mina riktiga naglar alltså, kan jag väl tillägga, har bara haft lösnaglar en gång i hela mitt liv.